90% av alla kvinnor som lever med beroendeproblematik är eller har varit våldsutsatta. Alltför många lider av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) som en följd av våldet eller andra trauman från händelser i livet. Kvinnorna ser inte bara alkohol och droger som en utväg, det blir istället en nödvändig del för att orka leva med sin PTSD eller aktuell livssituation. En ny studie visar varför en kombinationsbehandling i dessa fall kan vara avgörande för att nå hållbara resultat. Under Mänskliga Rättighetsdagarna höll Linköpings Stadsmission i flera seminarier varav ett var Rätt till rätt behandling för våldsutsatta kvinnor i beroende.

”Detta är en målgrupp som är relativt osynlig och ouppmärksammad. Vi på Linköpings Stadsmission jobbar aktivt för att få politiken, och andra aktörer, att förstå att dessa kvinnor behöver en kombinationsbehandling för ett långsiktigt friskt liv.” säger Therese Linerhav, affärsområdeschef på Linköpings Stadsmission.

I detta fall innebär en kombinationsbehandling att vi behandlar PTSD samtidigt som vi behandlar beroendeproblematiken. I dagens samhälle ansvarar vården för behandling av PTSD, medan behandling av beroendeproblematik ligger inom socialtjänsten. Det medför att många människor blir rundskickade till olika enheter, de får ingen helhetsplan för sitt tillfrisknande och ges inte förutsättningarna för att nå hållbart resultat. Att samhället fortfarande är strukturerat på detta sätt är för Linköpings Stadsmission ett stort mysterium. 50% av alla människor med som söker HVB vård har PTSD och 90% av kvinnor som lever med beroendeproblematik är eller har varit våldsutsatta, känns det som en självklarhet att de borde ha möjlighet till en kombinationsbehandling.

Sanna Detlefsen, direktor på Linköpings Stadsmission, berättar ”För 15 år sen när vi började lyfta denna fråga blev många väldigt upprörda. De menade att en kombinationsbehandling inte är relevant och att PTSD och beroendeproblematik är helt skilda saker. Vi fortsatte att krångla och pratade med socialtjänsten, politiken samt beroendevården medan vi fortsatte trycka på vikten med en kombinationsbehandling. Idag står vi här och kan säga att 100% av de kvinnor som har tagit del av behandlingen på Oasen HVB inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen PTSD.”

Under seminariet på Mänskliga rättighetsdagarna lyfte vi bland annat frågorna – varför är det viktigt att få med båda aspekterna in i samma behandling? Är beroendet orsaken till våldet eller är det våldet som är orsaken till beroendet?

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, inledde seminariet med att förklara att det slängs mycket med orden ”depression” och ”PTSD” bland ungdomar idag, men även bland många vuxna. Vi säger att vi är deprimerade när vi är ledsna. Vi menar att vi har PTSD när vi egentligen bara är rädda för någonting. Det finns fyra symtom-grupper som kännetecknar PTSD.

Återupplevande Det känns nästan som en psykos där man är tillbaka där händelsen skedde. Man drömmer mardrömmar om händelsen och får Flashbacks även i vaket tillstånd.

Undvikande beteende Man undviker situationer, platser, ljud, dofter med mera som påminner om händelsen.

Negativa tankar och sänkt sinnesstämning Negativa tankar har inte alltid varit en del av symtomen, men har nu inkluderats då detta oftast är fallet. Tidigare fick de en diagnos för depression som behandlades separat.

Ökad retbarhet Man kan bli irriterad eller reagera aggressivt på saker som generaliserat inte uppfattas som uppretande.

Markus Heilig förklarar att han inte ser ett direkt mönster angående om det är beroendet eller PTSD som leder till situationer som kan utlösa det andra. Han menar på att det är en ond cirkel. Det blir en samsjuklighet där personen kanske måste dricka en halv flaska whiskey för att överhuvudtaget kunna somna. Människor som lever med PTSD och beroendeproblematik förklarar att när de mår bättre så tar de mindre och när de mår sämre så tar de mer. Vi kan alltså se ett tydligt samband mellan de två. Markus Heilig menar att det är omöjligt att få bukt på den ena om man inte behandlar den andra. Tyvärr får många som svar när de söker hjälp för sin PTSD, att de inte får en behandling när de har en beroendeproblematik.

Caroline Karlsson, enhetschef på Oasen HVB menar att ”man kan inte skuldbelägga människor i beroende, vi behöver hjälpa dom ur det här”. Hon förklarar vidare att kvinnor som lever med en beroendeproblematik, eller kämpar med ett trauma från exempelvis våldsutsatthet, redan känner väldigt mycket skuld. Skulden grundar sig ofta i normer från samhället, de blir dömda för deras sjukdom.

Det finns ett område i hjärnan (Amygdala) som används för att lära oss att vara rädda för saker, men också att inte vara det. Man måste aktivt jobba med att aktivera denna del av hjärnan för att ta bort dessa rädslor för saker som triggar PTSD symtomen. Genom att utsätta sig för olika scenarion som man är rädd för, och ofta därför undviker, så kan man arbeta med Amygdalan. Vid PTSD fungerar inte Amygdalan som den ska och associationer med saker man egentligen inte behöver vara rädd för kan trigga rädsla eller annan oväntad reaktion.

Anna Persson, legitimerad psykolog och doktorand vid Karolinska institutet, förklarar att 20% av alla människor har någon gång i livet en beroendeproblematik. Hon berättar vidare att ”2015 så sa socialstyrelsen att patienten ska få tillgång till behandling för både PTSD och beroende – tyvärr är inte det fallet än idag.”

Kombinationsbehandlingen COPE är en manualbaserad behandling där PTSD och beroendeproblematik behandlas samtidigt. Behandlingen innefattar att kvinnorna närmar sig traumat på olika sätt och utsätter sig för situationer som de är rädda för, som de tidigare har försökt att undvika. 100% av kvinnorna som genomgått behandlingen på Oasen HVB, Linköpings Stadsmission behandlingshem för kvinnor, är idag symtomfria från PTSD och har tagit ett viktigt steg vidare i sina liv.

Behandlingen går till så att klienterna tar del av 8–15 sessioner på 60–90 minuter vardera. Hur ofta de tar del av sessioner beror på hur svåra symtom de har, mer frekvent vid svårare symtom. Varje session jobbar man med både PTSD och beroendeproblematiken. Under sessionerna återberättar man minnen upprepade gånger under 45 min och sen lyssnar på detta hemma varje dag. Efter att klienten har lyssnat på inspelningen hemma pratar man om det och börjar ställa lite frågor. Detta leder till att det blir mer begripligt, hanterbart och att klienten kan börja att skilja på vad som är nu och vad som var då. Här börjar klienten att kunna se att händelsen som har orsakat PTSD inte är deras fel.

”Det handlar om att PTSD inte ska komma i vägen för livet, man ska kunna leva sitt liv som man vill.” säger Anna Persson.

På Oasen HVB jobbar Linköpings Stadsmission även med återfallsprevention. Här får kvinnorna lära sig att känna igen suget efter den substans som deras beroendeproblematik gäller. De lär sig hur de kan hantera suget efter substansen samt att känna igen beteenden de har utagerat. Genom att kunna identifiera suget och beteendet det leder till, så kan kvinnorna lära sig hur de kan hantera dessa situationer istället för att ge vika för beroendet. Kvinnorna får även jobba med att hantera ilska då detta ofta är en orsak till återfall i beroendeproblematiken.

Vad är PTSD?

En fördröjd och långvarig reaktion på en traumatisk händelse (sexualbrott, misshandel, nära döden-upplevelser mm.) Vid PTSD finns hög grad av samsjuklighet som beroende, ångest och depression.

Oasen HVB

Kvinnor från hela landet kommer till behandlingshemmet Oasen HVB för att bli alkohol- och drogfria. De flesta har varit utsatta för våld och bär på ångest, stress och trauman. I över 20 år har Oasen mött kvinnor med dessa erfarenheter i bagaget. I samarbete med beroendeforskare erbjuder de idag kombinationsbehandlingar där våld, beroende och trauma behandlas parallellt för att nå hållbara resultat.

LÄS MER OM OASEN HVB

När det inte räcker

För att öka förståelsen för dessa kvinnors livssituation har Linköpings Stadsmission, tillsammans med Amphi Produktion, tagit fram ett utbildningsmaterial. Utbildningsprojektet “När det inte räcker” initierades då det finns ett behov av kunskap och relevant utbildning inom området. Olika yrkesgrupper, inte minst inom socialtjänsten och vården, har efterfrågat stöd för att bättre förstå denna osynliga och extremt utsatta grupp. Även brottsoffren själva vittnar om att de inte fick den hjälp de behövde och hamnade istället mellan stolarna. Projektet finansieras av medel från Allmänna arvsfonden.

LÄS MER OM UTBILDNINGSPROJEKTET